HD - HÖFTLEDSDYSPLASI


Höftledsdysplasi (HD) är en felaktig utveckling
av höftleden och en relativt vanlig skelettrubbning
hos många hundraser. Anlaget till sjukdomen
är medfött, men rubbningen i ledens utveckling
äger rum under hundens uppväxttid. Först när
skelettet vuxit färdigt kan man med god
säkerhet bedöma höftledernas utseende med
hjälp av röntgen. Röntgenundersökning för
officiell bedömning och registrering hos SKK
sker efter 12 respektive 18 månaders ålder
beroende på ras. Röntgenbilder av hundar
med misstänkta ledfel kan avläsas från
6 månaders ålder. Denna tidiga avläsning görs
dock enbart för att hundar med eventuella
grava fel ska få en adekvat behandling av
veterinär och besparas onödigt lidande. Hos
både människa och hundar har konstaterats
att slapphet (subluxationstendens) mellan
lårbenshuvud och lårskål hos unga individer
kan bidra till utvecklingen av HD.

SYMTOM

Det är omöjligt att enbart av en
röntgenbild kunna utläsa om
en hund lider av sitt höftledsfel.
Det finns hundar som är halta och visar andra
tecken på smärta trots att de bara har en
lindrig dysplasi, medan enstaka hundar med
kraftig dysplasi uppträder helt symptomfria.
Sättet att hantera den enskilda hunden
framför allt vad avser motion och utfodring
samt hundens psyke och vilja att röra sig är
många gånger av avgörande betydelse.
Generellt sett har hundar inom små hundraser
mindre problem av höftledsfel än större och
tyngre hundar. Inom de medelstora och
storvuxna hundraserna kan man säga att hundar
med HD grad C mer sällan visar tecken på
smärta eller hälta vid ung ålder.
 Hundar med HD av grad D
eller E kan vara kliniskt friska eller ha relativt
lite besvär men de flesta utvecklar tecken
på smärta och rörelseinskränkning,
särskilt när de blir äldre.

BEHANDLING

Ofta ställs frågan hur man ska förfara med hundar
som har HD. Givetvis bör de hundar som
visar hälta eller smärta veterinärundersökas.
När det gäller de hundar som inte visar några
tydliga symtom av sina höftledsfel kan man
som generell regel säga att de bör motioneras
regelbundet men med måtta. Hård motion
som inbegriper rivstart, tvärstopp och hastiga
vändningar, t.ex. agility bör undvikas,
åtminstone för hundar med grövre grad av
dysplasi. Övervikt innebär också en ökad
belastning av höftlederna. Hundar med HD
ska därför hållas slanka. Vid svårare besvär
orsakade av HD finns möjligheten att på unga
hundar göra operativa ingrepp, som kan
förbättra deras livssituation. Denna bedömning
måste dock göras av ortopedspecialister.
Man kan också inrikta sig på att försöka få
hunden besvärsfri genom ändrad motion och
eventuellt även genom att ge smärtstillande medel.

Höftlederna graderas i 5 grupper:
A normala höftleder grad A
B normala höftleder grad B
C lindrig dysplasi
D måttlig dysplasi
E höggradig dysplasi

Röntgenundersökning kan aldrig bli
en exakt metod för fastställande

av en hunds höftledsstatus. För
djurägarnas skull och för att undvika

att hundar felaktigt klassas
som dysplastiska är därför

målsättningen att i tveksamma
fall hellre fria än fälla.